Ropade på älsklingen när han kom hem för jag ville visa vad nöjd jag var med hur bloggen såg ut efter mitt pysslande igår. Efter 1 minut står han nästan och hoppar bakom mig och frågar ; får jag säga nått ? En, två, tre, fyra.... sekunder tog det innan jag bittert gnäller... Nej ! Det får du inte. För jag vet att det han vill gnälla på är min särskrivning. Jag är himla duktig på att göra sånna. *Suck*
Och från ett problem till ett annat. Så ser det ut som att min bekantskapskrets råkat ut för ett allvarligt stort inbördeskrig medans jag vart hemma och inte kunnat vara social och trevligt med dom. Jobbigt värre. Har bara en marginell aning om vad det hela handlar om men jag tänker inte gräva i det. Jag vill tyvärr vara kompis med dom allihop fortfarande. Ibland gör folk dumma saker, så är det bara.
Men det löser sig kanske. Tills vidare har jag i alla fall kommit till insikten att jag faktiskt klarar av att vara ensam och inte ha mycket vänner. För även om jag vill vara social så vet jag nästan aldrig hur jag ska bete mig. Så nu får vi se vad som händer helt enkelt. Nu ska jag i alla fall ut i min trädgård och vattna mina grönsaker och blommor. Sen har jag inga större planer för dagen. Det blir bäst så ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar