Ok, så man har varit lite sjuk då. Så här ligger landet.
Jag vet att jag var ganska brutalt nere dagarna innan men jag tycker vi glömmer det va ? Ja ? Ok, bra. Då fortsätter vi. Det började i Onsdags kväll.
Jag kände mig lite varm i kroppen och kinderna. Ett tell tell sign på att det är nånting på gång. Men sen på Torsdagen så kände jag inte direkt av det. Ganska troligt för att jag var lite nervös. ( Besöka nya platser man inte vart på vettu. ) Så jag sket i tanken och gick ut och festade med lite folk jag inte träffat på ett tag. Det var en bra kväll. En jätte bra kväll. Alkohol intaget på ett minimum och allt kändes bra.
Tills jag kom hem.
Då plötsligt kändes allt piss i kroppen. För att ta det på ren svenska. Sen blev jag däckad i 2 dagar. Tänk dig en sån där grymt jobbig och ond förkylning med feber som får dig att bara vilja ta några kilo morfin och sen sova i en vecka eller två. Mmm, jätte trevligt. Idag börjar jag känna mig som en människa igen. Eller ja, tidigt i morse ( natt ) så började det kännas hyggligt ok. Men jag skulle inte springa ett maraton för det.
Jag tror jag tar en dag till eller två med vila hur som haver. Det kan inte skada. Förutom att det börjar bli lite väl mycket disk igen. *suck*
Men jag lever. Om någon nu var fundersam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar