Ibland..
Bara ibland, så hittar jag en låt som känns som att den skulle kunna smyga bort med mig. Röva bort mig i en lugn storm. Makes sence ? Nej, kanske inte. Men det känns så.
Den har mycket bas, oftast. Låten alltså. Lagomt melodiös. Blundar jag så kan jag nästan se stormen komma. Vinden som flyger runt runt och virvlar upp löv på vägen mot mig. Känslan som precis innan olyckan händer. Skrämmande men jag måste titta ändå.
Den tar mig. Allt runt om mig blir tyst, förutom musiken. Basen får mitt hjärta att slå i takt och rusa med. Jag dansar, armarna helt utsträckta med ett sånt där grymt fånigt flin. Som spelmannen, jag dansar tills jag inte orkar längre. Och sen lite till, tills vinden tar tag i mig igen.
Den flyger mig bort. Vidare i min drömvärld där allt jag kan höra är musiken, basen, som spelar i mina sinnen. Och vinden, som tar bort allt som gör ont.
När jag hittar en sån låt. Då tar jag på mig hörlurarna, och vrider upp volymen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar